tisdag 10 februari 2009

Kroppkakor


Var på ett av många besök hos kiropraktorn igår.
Är, som vanligt, ute i god tid och får snällt sitta i väntrummet och läsa Illustrerad vetenskap och Jaktmarker & Fiskevatten från -82

Strax efter mig kommer en annan patient och sätter sig. Han har med sig 2 saker. 

1. En god vän (alt. bror el. far)
2. En fikakorg

Jag vet inte var jag skall ta vägen. De börjar bulla upp för fulla muggar (sorry...)
Färdigbredda smörgåsar följs av små citronmuffins från Hägges samt Brago med kokossmak.

De pratar tyst med varandra. Lite så där brummande så att orden blir svåra att tyda.
Sörplandet och de entusiastiska välnjutningslätena efter samtliga kaffeklunkar är däremot inte särdeles tysta. De dricker i, vad som känns som, baktakt i exakta intervaller. *SCCCHHHFP!*

Jag blir så där fnissig som man aldrig vill bli i ett rum med bara okända män...

Låt mig säga att de kommande femton minuterna kändes etter värre än kiropraktorns rasande knäckningar.

Första gången jag var hos min isländske kiropraktor använde han, under en diagnostisk genomgång, ordet "sittknullar"
-Va?
-Sittknullar, dina sittknullar. Här: *pekar på en skelettritning*

-Ahhh min sittknölar. *Andas ut*

Nästa gång tänker jag komma lite försent

1 kommentar:

Bonjonas sa...

Japp, teorin håller! Läkare, doktorer, kiropraktiker osv från Danmark är knäppa. ..Eller vänta ett tag, det är grönland jag tänker på. fan